Vid tisdagens träning lyckades jag med konststycket att helt undvika strike i en av serierna och i stället slå ner nio käglor i varje ruta – tio nior på raken. Någon form av rekord kanske.
Spärrade alla utom en enkelkägla, men det såg ganska prydligt ut med 9/ i de övriga rutorna. Tyvärr förfulades raden av en simpel åtta i tredje slaget i sista rutan, men ingen är ju fullkomlig.
Boffi
Farmarlagen från Milan och BK Norden hade enorma problem med Maserhallens svåra ”Elitserieoljeprofil” i lördagens fight i division 3. Många hårda ord yttrades om svårighetsgraden i att få klotet att svänga på rätt ställe och ett flertal förargliga ringar syntes i protokollet.
Synnerligen mediokra resultat noterades på de flesta händer, endast tre Milaneser klarade ”skamgränsen” 600, Llorente 626, Boffi 612, Beckham 603. Den senare glänste dock i tredje serien som han inledde med ”bingo”, fem strikes i rad, innan det började kärva igen.
Slutresultatet skrevs till 13-7 för gästerna från Sala.
Det sägs att blixten aldrig slår ner på samma ställe två gånger.
Men under fredagens SPF-bowling i Maserhallen slog det till ordentligt, nio gånger i samma serie.
Boffi lyckades med bedriften att klämma in hela nio strikes och 257 poäng i en serie.
Ett prydligt nytt personligt rekord, med stor marginal. Då är det väl tillåtet att ”skrävla” en aning.
Jumbofinalen i Reservlagsserien mot Rättvik B blev ingen munter tillställning, efter tämligen mediokert spel av Milaneserna slutade det med förlust 6-13. Återigen visade det sig att sämst var bäst, Nordahl hade det tufft med käglorna men tog ändå 1,5 pinne, medan övriga som hade något mindre dåliga siffror fick nöja sig med en seger. Den ende som kom upp i ”nästan godkänt” var Nesta med 639.
En omgång återstår och det finns en mikroskopisk chans att undvika jumboplatsen i tabellen, men då krävs seger i revanschmötet med Rättvik B med stora siffror, samtidigt som Rättvik C förlorar stort i sin match match mot Skinnarna.
Men troligen slutar det med ”the bottom is nådd”.
Protokollet från matchen mellan farmarlagen från Zenit och Milan liknade mest ett parti luffarschack. När hemmalaget skruvade elegant och klämde i med kryss svarade Milan direkt med att gardera med en prydlig ring. Tydligen ingen bra taktik då det visade sig att kryssen var värda betydligt mer än ringarna. Orättvist.
Slutresultatet skrevs till klara 17-3, där Zenit noterades för 5493, medan Milan svarade med blygsamma 4847. Kan de nya käglorna vara förklaringen till den bleka insatsen, eller oljningen? Nej det är nog bara att inse att spelstyrkan inte räckte till. Men dock lite spänning i sista serien där det fattades bara tre pinnar i kampen om kägelpoängen.
Några plus i kanten till den forna innertrion Gren, Nordahl, Liedholm, där de två förstnämnda svarade för klart godkända resultat. Även Castello och Boffi kravlade sig över ”skamgränsen”. Donadoni hoppade in som ”resurs” i de två sista serierna och glänste med 362 snygga pinnar.
Det startade i Mora där hemmalaget Rättvik var på strålande spelhumör och klämde i med hela 6094 pinnar vilket Milan förstås inte kunde matcha, 17-3 slutade det hela. Gästerna hade svårt att få skruven att bita, i stället blev det att bita i det sura äpplet. Här var det endast ungdomarna Oscar, Junior och Ewani som bjöd motstånd, medan åldringarna hade det tuffare. Llorente och Zlatan lyckades i alla fall ta sig över 600, i övrigt en svart dag.
Färden gick vidare till en hamburgarlunch i Malungs renoverade hall. Även här blev hemmalaget för svårt, 16-4 slutade bataljen. Här var Junior helt outstanding (se sportchefens tidigare inlägg). Även här var det samma juniorer som dominerade och den här gången var det Boffi och Totti som passerade 600-gränsen, medan övriga hade det tungt.
Men vi hade i alla fall tur med vädret.
Senaste kommentarer